Det händer fortfarande att människor försöker hitta ett särskilt ansikte, en hudton eller en hårfärg som skulle avslöja vem som är same. Den mest korrekta bilden är betydligt mer nyanserad: jag går igenom vad som faktiskt går att säga om samers utseende, varför kläder och andra kulturuttryck ofta säger mer än ansiktsdrag och hur du kan möta samisk kultur med respekt under resor i Norden.
Det viktigaste är att skilja mellan kropp och kultur
- Det finns inget enhetligt utseende som gör att man säkert kan identifiera en same.
- Hår, ögon, hudton och ansiktsform varierar ungefär som hos andra befolkningar i Norden.
- Kolten och tillbehören kan visa geografiskt ursprung, familj och högtid, men bärs inte av alla samer.
- Samisk identitet är inte ett synstest utan hör ihop med bland annat språk, kultur, släkt och egen identifikation.
- Stereotyper om ett typiskt sameutseende har historiska kopplingar till rasbiologi och diskriminering.
Det finns inget enhetligt samiskt utseende
Den korta versionen är enkel: man kan inte se på en person om hen är same. Samer har inte en gemensam ansiktsform, hårfärg eller ögonfärg som skiljer dem tydligt från andra människor i Sverige, Norge, Finland eller Ryssland.
Vissa samer har mörkt hår och bruna ögon, andra har ljust hår och blå ögon. Däremellan finns hela den variation som också finns bland andra nordbor. Jag tycker därför att påståenden om ett särskilt samiskt utseende blir missvisande redan från början, eftersom de försöker göra en levande folkgrupp mer enhetlig än den är.
Sametinget beskriver samerna som Sveriges urfolk och en av landets fem nationella minoriteter. Det är en kulturell, historisk och samhällelig tillhörighet, inte en egenskap som kan kontrolleras genom att titta på någons ansikte.
Varför ansiktsdrag inte räcker för att avgöra identitet
Samisk historia sträcker sig över ett stort område som brukar kallas Sápmi. Området går över nationsgränser och omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Under århundraden har människor flyttat, gift sig över gruppgränser och levt nära varandra, vilket gör föreställningen om ett enda biologiskt utseende ännu mindre rimlig.
Det finns inte heller något svenskt register där alla samer är identifierade efter etnicitet. Samisk tillhörighet kan se olika ut från person till person. För vissa är det samiska språket centralt, för andra renskötsel, släkt, traditioner, föreningsliv eller en stark kulturell identifikation.
Här blandas ofta två saker ihop. En person kan bära stark samisk identitet utan att tala ett samiskt språk eller arbeta med renskötsel, medan en person i samiska kläder inte automatiskt berättar hela sin bakgrund för omgivningen. Jag ser det som en viktig tumregel: kulturella uttryck kan ge ledtrådar, men de ger aldrig rätt att dra privata slutsatser om en människa.
Kolten är en kulturbärare, inte en uniform
Det mest synliga samiska uttrycket är ofta kolten, den traditionella samiska dräkten. Den är inte ett vardagsplagg som alla samer använder, utan bärs framför allt vid högtider, ceremonier, nationaldagen, bröllop och andra viktiga tillfällen.
Kolten varierar mellan olika områden och familjer. Färger, band, snitt och detaljer kan berätta om geografiskt ursprung, familjetillhörighet, kön eller civilstånd, men koderna är inte helt likadana överallt. Samer.se betonar att dräkten är personlig och att detaljerna har stor betydelse.
| Det du ser | Det kan vara | Det betyder inte automatiskt |
|---|---|---|
| Färgstarka band och tygkanter | En regional eller familjebunden dräkttradition | Att alla samer klär sig på samma sätt |
| Mössa, skoband eller bälte | En del av en genomtänkt högtidsdräkt | Att plaggen bara har dekorativ funktion |
| Silver, smycken eller tenntråd | Hantverk, arv eller personlig utsmyckning | Att personen vill bli fotograferad eller undersökt närmare |
| Vanliga moderna kläder | En persons vardagsliv | Att personen saknar samisk identitet |
Det är också viktigt att inte kalla kolten för en kostym. En kostym klär ut någon till en roll, medan kolten kan vara ett uttryck för tillhörighet och historia. Den skillnaden märks särskilt när dräkten används vid en ceremoni eller i ett sammanhang där varje färg och detalj är noga vald.
Regionala skillnader syns tydligare i kläder än i ansikten
Den som besöker samiska områden i Sverige kan se tydliga skillnader mellan dräkttraditioner från exempelvis Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Material, mönster, färgordning och tillbehör förändras beroende på plats, klimat och lokala traditioner.
Det betyder inte att det finns ett särskilt utseende för varje samisk grupp. Den regionala variationen är framför allt kulturell. En kolt från Jokkmokk kan se annorlunda ut än en kolt från Härjedalen, men det går inte att översätta dessa skillnader till säkra ansiktsdrag eller kroppstyper.
Samma sak gäller samiska näringar. Renskötsel är en viktig del av samisk historia och nutid, men alla samer arbetar inte med renar. Det samiska samhället rymmer också konstnärer, lärare, företagare, forskare, hantverkare och människor som lever ett helt vanligt vardagsliv i en stad.
Föreställningen om ett typiskt sameutseende har en mörk historia
Bilden av samer som kortväxta, mörkhåriga eller på annat sätt tydligt avvikande har inte uppstått av neutrala observationer. Under 1800-talet och början av 1900-talet användes rasbiologiska idéer för att rangordna människor efter kropp och utseende. Samer fotograferades, mättes och beskrevs på sätt som förstärkte fördomar.
Uppsala universitet har beskrivit hur den rasbiologiska forskningen drabbade samer i Sverige. Det historiska sammanhanget är viktigt, eftersom gamla stereotyper fortfarande kan dyka upp i läroböcker, illustrationer, reklam och turistmaterial.
Problemet är inte bara att stereotyperna är felaktiga. De gör också samer till ett exotiskt inslag i stället för ett urfolk med moderna liv, politiska rättigheter och stor intern variation. När människor förväntar sig att en same ska se ut på ett visst sätt kan det dessutom leda till ifrågasättanden och rasism mot personer som inte passar in i bilden.
Så möter du samisk kultur på ett respektfullt sätt
För den som reser i norra Sverige är det lätt att vilja fotografera färgerna, hantverket och miljöerna. Min rekommendation är att låta nyfikenheten finnas kvar, men att alltid kombinera den med respekt och sammanhang.
- Fråga innan du fotograferar en person, särskilt om hen bär högtidsdräkt.
- Undvik att röra vid kläder och föremål utan uttryckligt tillstånd.
- Använd ordet same och var försiktig med äldre benämningar som kan uppfattas som nedsättande.
- Utgå inte från att alla samer arbetar med renskötsel eller bor i fjällen.
- Välj samiska guider och kulturaktörer när du vill lära dig mer på plats.
Det är också bättre att fråga vad en viss dräkt eller ett hantverk betyder än att själv gissa. En bra guide berättar ofta om material, familjetraditioner och lokala skillnader på ett sätt som en snabb bild aldrig kan förmedla.
Det mest samiska du kan se är inte ett ansiktsdrag
Det finns inget visuellt test som kan avgöra vem som är same. Det som ofta syns tydligast är i stället kulturens uttryck i språk, slöjd, musik, kläder, berättelser och relationen till landskapet. Jag tycker att den mest rättvisa bilden börjar där: samer är individer med olika utseenden, men med en gemensam urfolks- och kulturhistoria som inte kan reduceras till en stereotyp.
