En stilla vinterkväll kan norrskenet fylla himlen med gröna bågar och violetta stråk, men ibland upplever människor också ett svagt prassel, knaster eller sus. Frågan om hur norrsken låter är fortfarande omdiskuterad, och svaret beror på om man menar ett verkligt ljud från himlafenomenet eller en ljudtolkning av dess radiovågor.
Det viktigaste att veta om norrskenets möjliga ljud
- De flesta forskare är försiktiga eftersom det synliga norrskenet uppstår mycket högre upp än ljud kan färdas genom luften.
- Ögonvittnen beskriver ofta knaster, fräsande, prassel eller korta klick.
- Ljudupplevelser rapporteras främst när norrskenet är starkt, snabbt föränderligt och rakt ovanför.
- En möjlig förklaring är elektriska urladdningar i ett lågt luftlager under särskilda väderförhållanden.
- Radiovågor från norrsken kan göras hörbara, men det är inte samma sak som att höra norrskenet med öronen.
Kan man verkligen höra norrsken
Det korta svaret är att det inte finns något säkert vetenskapligt ja eller nej. Många människor i norra Sverige, Finland och andra områden nära norrskenszonen har genom åren berättat att de hört svaga ljud samtidigt som ljuset rört sig intensivt över himlen. Samtidigt har forskare länge haft goda skäl att tvivla på att ljudet kommer direkt från de höga aurorala ljusbågarna.
Norrsken uppstår när laddade partiklar från solen leds mot jordens atmosfär och krockar med syre- och kväveatomer. Det synliga ljuset bildas vanligtvis ungefär 80 till 400 kilometer ovanför marken, där luften är extremt tunn. Därför kan vanligt ljud inte färdas från själva ljusfenomenet ner till en person på marken.
Det betyder ändå inte automatiskt att alla vittnesmål är inbillning. Min bedömning är att man måste skilja mellan tre saker: ett direkt ljud från norrskenet, ett ljud som uppstår i den närmaste atmosfären och ljud som hjärnan kopplar till en ovanlig synupplevelse. Den skillnaden gör frågan betydligt mer intressant än ett enkelt ja eller nej.
Hur beskriver människor ljudet
Beskrivningarna varierar, men de handlar nästan alltid om mycket svaga och korta ljud. Vanliga ord är fräsande, knastrande, sprakande och prasslande. En del liknar ljudet vid siden som gnids mot sig självt, torra löv, en avlägsen eld eller två tunna träbitar som slår mot varandra.
Det är sällan fråga om ett melodiskt eller högt ljud. Ofta beskrivs det som ett tunt ljud precis vid hörseltröskeln, vilket gör det svårt att avgöra om det verkligen kommer utifrån. Kyla, vindstilla väder och snö som dämpar bakgrundsljud kan dessutom göra svaga knäppningar och elektriska störningar lättare att lägga märke till.
Varför uppstår ljudet främst vid stark aktivitet
De mest övertygande vittnesmålen gäller situationer där norrskenet är ovanligt starkt och rör sig snabbt. Det är också då jordens magnetfält och jonosfär påverkas mest. Om ljudupplevelsen har en fysisk orsak är det därför logiskt att den skulle märkas under korta perioder av intensiv aktivitet, snarare än under ett svagt och stillastående sken.
Här finns dock en fallgrop. Ett dramatiskt norrsken gör oss mer uppmärksamma på allt som händer omkring oss. När man står ensam i mörkret och väntar på nästa ljusvåg kan ett avlägset knäpp i snön, en gren eller ett elstängsel plötsligt kännas som en del av himlaspelet.
Vad säger fysiken om norrskenets ljud
Den klassiska invändningen är enkel: ljud behöver ett medium, vanligtvis luft, och den övre atmosfären är för tunn för att överföra ett hörbart ljud hela vägen ner till marken. Det synliga norrskenet kan alltså inte fungera som en gigantisk högtalare som skickar ljudvågor genom rymden.
Institutet för rymdfysik beskriver därför frågan som omdiskuterad. Samtidigt finns rapporter från personer som hört ljud vid klart och lugnt väder, särskilt när norrskenet befunnit sig rakt ovanför dem. Det har lett till en alternativ hypotes där ljudet inte skapas på norrskenets höjd, utan betydligt närmare marken.
Hypotesen om ett elektriskt lager nära marken
En forskningsidé går ut på att stark norrskensaktivitet kan påverka elektriska laddningar i ett lågt luftlager under en temperaturinversion. En temperaturinversion innebär att varmare luft ligger ovanför kallare luft, vilket kan få elektriska laddningar att samlas nära marken.
Om förhållandena är rätt skulle små elektriska urladdningar kunna ge upphov till svaga knäppningar eller fräsande ljud. Hypotesen är spännande eftersom den förklarar hur ett ljud kan uppstå nära lyssnaren utan att ljudet behöver färdas från 100 kilometers höjd. Den är däremot inte ett slutgiltigt bevis, och mekanismen behöver fortfarande undersökas bättre.
Skillnaden mellan verkligt ljud och ljud från radiovågor
Norrsken producerar inte bara synligt ljus. De laddade partiklarna och strömmarna i jonosfären kan också ge upphov till radiovågor och elektromagnetiska signaler. Med rätt utrustning kan sådana signaler spelas in, bearbetas och omvandlas till frekvenser som människan hör.
Resultatet kan låta som visslingar, toner, kvitter eller ett märkligt elektroniskt brus. Det är fascinerande, men det är viktigt att vara noggrann med orden. En sådan inspelning är en sonifiering av elektromagnetisk aktivitet, inte ett vanligt ljud som färdats från norrskenet genom luften.
Jag tycker att den här skillnaden ofta försvinner i populära videor. En inspelning kan vara vetenskapligt intressant även när den inte bevisar att människor på marken hörde samma sak med sina öron. För den som vill uppleva fenomenet blir det därför mer rättvist att tala om två separata upplevelser: ett möjligt atmosfäriskt ljud och ett tekniskt översatt radiosignal-ljud.
Så ökar du chansen att uppfatta något under norrskenet
Den som vill lyssna bör börja med rätt förutsättningar, men utan att förvänta sig en tydlig ljudeffekt. Det viktigaste är mörker, lugn och låg bakgrundsnivå. En plats långt från vägar, vindkraftverk, bebyggelse och trafik ger bättre möjlighet att urskilja mycket svaga ljud.
- Välj en klar kväll med så lite vind som möjligt.
- Kontrollera att norrskenet faktiskt är aktivt och helst synligt högt på himlen.
- Stäng av pannlampor, telefonljud och annan elektronik en stund.
- Stå eller sitt stilla i flera minuter så att hörseln hinner vänja sig vid tystnaden.
- Notera exakt tid, väder, temperatur, plats och vad du hörde.
En anteckning är mer värdefull än en efterhandsberättelse. Skriv gärna ner om ljudet kom samtidigt som en snabb ljusvåg, om det återkom flera gånger och om någon annan hörde samma sak. Oberoende observationer väger tyngre än att flera personer påverkar varandras tolkning.
Läs också: Höga Kusten - de viktigaste stoppen och bästa tiden att åka
Vanliga misstag under lyssnandet
Det vanligaste misstaget är att försöka tvinga fram ett ljud. När man redan har hört att norrsken kan prassla blir det lätt att tolka vanliga nattljud som en del av upplevelsen. Jag skulle också undvika att använda inspelningar från internet som facit, eftersom många av dem är digitalt förstärkta eller bygger på radiodata.
Fotografering kan dessutom störa lyssnandet. Kamerans slutare, stativ, batterivarningar och skärm kan skapa ljud som inte märks förrän allt annat är tyst. Vill du undersöka fenomenet seriöst är det bättre att först ha några minuter utan kamera och sedan dokumentera upplevelsen.
Vad vi faktiskt kan säga om fenomenet
Det mest hederliga svaret är att vissa människor upplever ljud i samband med starkt norrsken, men att forskningen ännu inte har fastställt en enda förklaring. Det är bevisat att norrsken ger upphov till elektromagnetisk aktivitet. Det är också välkänt att ljud inte kan färdas direkt från de höga aurorala ljusbågarna genom den tunna atmosfären.
Samtidigt lämnar observationerna utrymme för att lokala elektriska fenomen nära marken kan spela en roll under särskilda väderförhållanden. Därför tycker jag att man ska vara både nyfiken och försiktig: kalla inte varje inspelat brus för ett bevis, men avfärda inte heller alla personliga upplevelser utan att undersöka omständigheterna.
Nästa gång himlen börjar röra sig över en mörk vinterhorisont kan du alltså göra mer än att bara titta. Stanna upp, lyssna och lägg märke till detaljerna. Kanske hör du ingenting alls, och det är det vanligaste. Men om ett svagt knaster plötsligt verkar följa ljuset har du fångat en upplevelse som fortfarande befinner sig i gränslandet mellan atmosfär, perception och rymdfysik.
